Sommar, ledighet, tid för reflektion. Utrymme för reflektion, för eftertanke. Hur ser livet ut? I vilka delar mår jag bra? Vilka delar konsumerar? Vilka delar är närande? Vad vill jag förändra? Hur vill jag leva…?

Denna reflektion kan ske på olika sätt och utifrån olika perspektiv, ur olika vinklar, genom olika linser. Två perspektiv som jag tycker är väldigt intressanta är kropps- respektive tanke-perspektivet. Tanke-perspektivet där vi, utifrån tidigare erfarenheter och lärdomar, tittar på och tar oss an livet genom att tänka och resonera. Kropps-perspektivet där vi ser på livet utifrån kroppens vetande, budskap, visdom och signaler.

Många av oss är så vana att titta på livet ur tanke-perspektivet att vi inte ens reflekterar att det kan göras på något annat sätt. Att det kan göras utifrån vetande i kontakt med kroppen. Vetande för nya perspektiv, nya vägar.

Alla av oss bär på detta inre vetande, ett vetande som en del av vår inre kärna. En vetskap som inte på något sätt lärts in. En naturlig vetskap som bara ÄR, i våra kroppar, som en del av vad det är att vara du.

En del av detta vetande är förmågan att känna energi. Att med våra kroppar KÄNNA skillnaden mellan att möta en stressad person och en lugn. Att känna skillnaden att gå in i ett rum med en pågående konflikt och i ett rum med en pågående flirt. Att veta när det är läge att ta ett steg närmare och när det är läget att ta ett steg tillbaka. Att känna energin i en kärleksfull kram, känna lugnet av goda vibbar.

På samma sätt har vi en inbyggd förmåga att VETA vad som är ”sant”. Det som är sant för var och en av oss, just här och just nu. Inte vad som är sant eller “rätt” för någon annan eller alla andra. Inte vad som är rätt utifrån inlärda eller erfarna regler om rätt och fel. Att bara veta vad som är sant och rätt för DIG, i denna stund. En förmåga att skilja ditt “ja” från ditt “nej”. Att skilja ett “jag gör det” från ett “jag avstår”.

Det är inte alla som i sin vardag har kontakt med detta vetande. Det är inte något som vi är vana vid eller något som vi generellt värderar eller uppmuntrar. För att få tillgång till detta inre vetande krävs närvaro, medvetenhet och tillit. Det behövs i många fall även mod. Mod att bana nya vägar, beträda nya territorium. Mod att testa nytt och ändra vanor. Att ändra de mönster som du “alltid” har haft, att välja nya sätt. Mod att se på världen genom nya filter, med nyfikenhet och ett öppet sinne. Till en början krävs det övning. Övning att ”höra”, förstå och ta till dig de, ibland subtila, meddelanden som kroppen förmedlar. Övning att lita till de budskap du får, övning att våga.

Det är inte helt ovanligt att tanke-perspektivet och kropps-perspektivet tolkar en och samma situation på olika sätt. Ditt huvud säger en sak och din kropp något annat. Ditt huvud kommer till en slutsats som inte känns sant för din kropp eller att din kropp förmedlar något som inte känns rimligt för din tanke.

Det finns mer än ett sätt att se på saker. Mer än ett perspektiv att reflektera över nutiden. Hur ser livet ut? I vilka delar mår jag bra? Vilka delar konsumerar? Vilka delar är närande? Vad vill jag förändra? Hur vill jag leva? …

Välj dina sätt, använd dem alla, utforska, reflektera, våga, prova nytt, bana nya vägar. Livet är till för att levas. Att levas till fullo – här och nu. I närvaro, njutning och glädje!

Mer information om hur du ansluter till din kropp, med dina sinnen i närvaro och acceptans. Se våra tidigare blogginlägg här.